Jakob kommer till Laban
Första Moseboken 29:
1 Sedan fortsatte Jakob sin färd till Österlandet. 2 Där fick han se en brunn på fältet, och vid den låg tre fårhjordar. Ur den brunnen brukade man nämligen ge hjordarna vatten. Stenen som låg över brunnens öppning var stor. 3 Därför brukade man först samla alla hjordarna där och sedan rulla bort stenen från öppningen till brunnen och ge fåren vatten. Därefter lade man tillbaka stenen på sin plats över brunnens öppning. 4 Jakob frågade männen: ”Mina bröder, varifrån är ni?” De svarade: ”Vi är från Harran.” 5 Då sade han till dem: ”Känner ni Laban, Nahors son?” ”Honom känner vi”, svarade de.
6 Han frågade dem vidare: ”Är det väl med honom?” De svarade: ”Ja, det är väl. Och där kommer hans dotter Rakel med fåren.” 7 Jakob sade: ”Det är ju fortfarande full dag, det är inte tid än att samla in boskapen. Ge fåren vatten och för dem ut på bete igen.”
8 Men de svarade: ”Vi kan inte göra det förrän alla hjordarna har samlats och de har rullat bort stenen från brunnens öppning. Då ger vi fåren vatten.” 9 Medan han talade med dem kom Rakel dit med sin fars får, för hon brukade vakta dem. 10 När Jakob fick se sin morbror Labans dotter Rakel komma med Labans får, gick han fram och rullade bort stenen från öppningen till brunnen och gav vatten åt sin morbror Labans får. 11 Och Jakob kysste Rakel och brast i gråt.
12 Han berättade för Rakel att han var hennes fars släkting och att han var Rebeckas son. Då sprang hon i väg och berättade det för sin far. 13 När Laban fick höra om sin systerson Jakob skyndade han sig emot honom, tog honom i famn och kysste honom och förde honom in i sitt hus. Jakob berättade för Laban allt som hade hänt honom. 14 Och Laban sade till honom: ”Du är verkligen av samma kött och blod som jag!” Så stannade han hos honom en månad.
Jakob tar tjänst hos Laban
15 Laban sade till Jakob: ”Du är ju min släkting. Ska du arbeta åt mig för ingenting? Säg mig vad du vill ha i lön.” 16 Laban hade två döttrar. Den äldre hette Lea och den yngre Rakel. 17 Leas ögon var matta, men Rakel var välväxt och vacker att se på. 18 Och Jakob älskade Rakel. Därför sade han: ”Jag kan arbeta för dig i sju år för Rakel, din yngre dotter.” 19 Laban svarade: ”Det är bättre att jag ger henne till dig än till någon annan. Stanna kvar hos mig.” 20 Så arbetade Jakob i sju år för Rakel, men för honom var det bara som några dagar eftersom han älskade henne.
21 När tiden hade gått sade Jakob till Laban: ”Ge mig min hustru, för nu är tiden inne. Låt mig gå in till henne.” 22 Då samlade Laban allt folket på orten och ordnade en fest. 23 Men när kvällen kom tog han sin dotter Lea och förde henne till honom, och han gick in till henne. 24 Och Laban gav sin slavinna Silpa till tjänsteflicka åt sin dotter Lea.
25 På morgonen fick Jakob se att det var Lea. Då sade han till Laban: ”Vad har du gjort mot mig? Var det inte för Rakel jag arbetade hos dig? Varför har du bedragit mig?” 26 Laban svarade: ”Här på vår ort brukar man inte ge bort den yngre före den äldre. 27 Fullfölj nu Leas bröllopsvecka. Sedan ska vi ge dig den andra också mot att du arbetar åt mig i sju år till.”
28 Jakob gick med på det och fullföljde hennes bröllopsvecka. Sedan gav han honom sin dotter Rakel till hustru. 29 Och Laban gav sin slavinna Bilha till tjänsteflicka åt sin dotter Rakel. 30 Så gick Jakob in till Rakel också, och han älskade Rakel mer än Lea. Sedan arbetade han hos honom i sju år till.
Jakobs barn
31 Men när Herren såg att Lea inte var älskad, gjorde han henne fruktsam medan Rakel var ofruktsam. 32 Lea blev havande och födde en son som hon gav namnet Ruben, för hon sade: ”Herren har sett mitt lidande. Nu kommer min man att älska mig.” 33 Och hon blev havande igen och födde en son. Då sade hon: ”Herren har hört att jag inte är älskad. Därför har han gett mig den också.” Och hon gav honom namnet Simeon.
34 Sedan blev hon havande igen och födde en son. Då sade hon: ”Nu ska äntligen min man hålla sig till mig. Jag har ju fött honom tre söner.” Därför fick han heta Levi.
35 Och hon blev havande igen och födde en son. Då sade hon: ”Nu vill jag tacka Herren.” Därför gav hon honom namnet Juda. Sedan slutade hon föda.
Jakob lyssnade till sina föräldrar och lydde dem. Han gick till landet Haran för att finna en hustru bland sina släktingar. Så var inte fallet för hans storebror Esau. Esau gifte sig med en kvinna bland Kanaans döttrar. Isak och Rebecka var inte nöjda med hans val. Det skulle inte bli så för deras andra son Jakob. Isak sa till sin son Jakob att gå till Haran, till hans morbror Laban. Där skulle han söka efter en hustru.
När Jakob kom till Haran såg han en brunn med en stor sten över brunnsöppningen. Han pratade med några herdar som kände hans morbror Laban. Då blev Jakob mycket glad över att höra att Laban var nära och hade det bra. Herdarna berättade också för honom att Rakel skulle komma med sin fars får. Då kom hon. Jakob tittade på henne och tyckte att hon var väldigt vacker.
Det står inte ordagrant i Bibeln att Jakob och Rakel småpratade innan, men det är nog säkert möjligt att de gjorde det med varandra, som en inledning. Jag tror att han kysste henne på hennes kind och inte på ett romantiskt sätt. Det var bara en vanlig sed, det var så man hälsade på varanda. Då berättade han för Rakel vem han var och var han kom ifrån.
Vi känner till historien väl och kan förstås prata mycket om den. Men jag vill hellre tala om tre principer som vi kan lära oss av utifrån den här historien.
- Livet går oftast väl för en när man lyder sina föräldrar och lyssnar till dem. Det betyder inte att du alltid ska lyssna till vad de säger eller vill att du ska göra. Men det brukar i regel vara så.
Efesierbrevet 6:1 – Ni barn, lyd era föräldrar i Herren, för det är rätt. Hedra din far och din mor, vilket är det första bud som har ett löfte med sig, för att det ska gå dig väl och du ska leva länge på jorden.
Det finns oftast en bra anledning till att de säger det som de säger. Isak och Rebecka bar på vishet och trodde på Gud. De kände Gud. De kände till Guds löfte till Abraham och även till Isak. Kom ihåg att även Sem fortfarande levde! Vi vet inte säkert hur mycket Jakob visste om Gud. Men han lyssnade till sina föräldrar. Dessutom hade han just drömt om Gud och träffat Gud i sin dröm. Men vad hände sedan? Det gick både bra för Jakob och samtidigt inte så bra för honom. Livet går oftast bra när man lyder sina föräldrar och lyssnar till dem.
- Gud utför sin vilja genom både goda och dåliga situationer. Guds löften kan man lita på. Många nationer kom från Jakobs säd. Men han kunde inte ha vetat vad som skulle hända. Han arbetade för Laban i sju år för att få gifta sig med Rakel. När det var dags att gifta sig med henne var det Lea på hans rum istället! Det var brukligt på den tiden att skicka in en brud i brudgummens kammare i mörker och under en slöja. Men Laban gjorde fel. Han ljög för Jakob. Jag tror inte att Lea gjorde något fel, det var faktiskt Labans fel. Jag påminns om en vers från Romarbrevet.
Romarbrevet 8:28 – Vi vet också att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut.
Allting gick inte bra för Jakob, men Gud var med honom hela tiden och visste vad som skulle hända. Gud utför sin vilja genom både goda och dåliga situationer.
- Ibland använder Gud enkla saker för att förvirra dem vise. Jakob älskade Rakel mer än Lea, och det är ganska lätt att förstå varför han älskade Rakel så. Hur kände Lea då? Lea kände sig ledsen, kanske lite deprimerad. Men Gud såg henne. Gud kom ihåg henne, och Gud hjälpte henne. Vad gjorde Gud? Han öppnade hennes livmoder och hon blev havande och fruktsam.
Första Korintierbrevet 1:27 – Men det som var dåraktigt för världen har Gud utvalt för att låta de visa stå där med skam, och det som var svagt i världen har Gud utvalt för att låta det starka stå där med skam.
Och så var det med den här situationen. Jesus Messias kom från Juda stam. Rakel spelade en viktig roll, men det gjorde Lea också. Ibland använder Gud enkla saker för att förvirra dem vise.
Vi kan lita på Gud genom både goda och dåliga tider. Han älskar oss. Det vet vi verkligen. Han vet framtiden och vad som kommer att hända härnäst. Bli inte förvånad när livet inte går enligt din plan. Man kan säga… “Jag kan inte tro det!” Tro på det. Det kan hända, och det händer ofta. Vi borde vara tacksamma att vi har en god Gud som älskar oss, och alltid är med oss.
Tre principer:
Lyd och lyssna till dina föräldrar
Gud utför alltid sin vilja, i tid och otid
Gud kan använda händelser för att förvirra visa personer
Smålands Baptistförsamling 